Spanish Baroque Era Painter, 1599-1660 Spanish painter. He was one of the most important European artists of the 17th century, spending his career from 1623 in the service of Philip IV of Spain. His early canvases comprised bodegones and religious paintings, but as a court artist he was largely occupied in executing portraits, while also producing some historical, mythological and further religious works. His painting was deeply affected by the work of Rubens and by Venetian artists, especially Titian, as well as by the experience of two trips (1629-31 and 1649-51) to Italy. Under these joint influences he developed a uniquely personal style characterized by very loose, expressive brushwork.  Related Paintings of VELAZQUEZ, Diego Rodriguez de Silva y :. | Peasants at the Table (El Almuerzo) r | The Forge of Vulcan we | Details of King philip iv of spain | Duke of Madela | The Surrender of Breda (Las Lanzas) wr |
Related Artists:
Charles de Lafosse
French Baroque Era Painter , Paris 1636/40 -1716 French painter and draughtsman. He was the most important decorative painter in France in the generation after Charles Le Brun and in this capacity contributed to many of the major official and private building projects from the 1670s to the 1710s, including the D?me des Invalides in Paris and the chapel at the ch?teau of Versailles. His colourist's temperament, his early study of the Venetian painters of the 16th century and his interest in the work of Peter Paul Rubens contributed to the triumph of the party that championed colour over line and put him in the vanguard of the new tendency in French painting in the later 17th century. His work, with its rich and changing colours, combines the strength of the 17th century with the lightness and grace of the 18th
j. h. scheffel
Wismar 1690 - Västerås 1786 J.H. Scheffel kom från en borgasläkt i Wismar, en nordtysk stad som på 1600-talets införlivats med Sverige. Om Scheffels läroår vet man ingenting utöver uppgiften i en gammal biografi att han studerade till målare i Berlin, Paris och Brabant. Scheffel dök upp i Stockholm år 1723. Uppenbarligen samarbetade han först med David von Krafft. Efter dennes död 1724 grundade Scheffel, då redan fullärd porträttör, sin egen atelj??. Ett av de första uppdragen, porträttet av borgmästare Bergstedts unga dotter, ledde till ett lyckligt och av en riklig hemgift åtföljt äktenskap med fröken Bergstedt. Scheffel samlade redan tidigt kring sig en trogen kundkrets bland adeln och det förmögna borgarskapet. Han behöll sin framgångsrika position från 1720-talet till 1760-talet. Någon ledande hovmålare eller mest gynnad societetsmålare i Stockholm var Scheffel aldrig. Hans stadiga popularitet som pålitlig och kompetent porträttmålare rubbades emellertid inte av modets växlingar, ty han hade förmågan att smidigt följa de nya strömningarna utan att pruta på sin karga och förnuftiga konstnärliga egenart. Scheffels porträtt visar sällan prov på pretentiösa barockgester eller affekterad romantisk tillgjordhet. Hans personåtergivning var utfunderad och konstaterande. I hans digra produktion ingår stela rutinarbeten, men i bästa fall är hans målningar karaktärsstudier som bygger på en stark vision. Hans målningsteknik var kompetent men anspråkslös: i helheten fäster man uppmärksamhet vid mänskobilden, inte vid utförandet. När Scheffel i 75-årsåldern som pensionerad drog sig tillbaka för att tillbringa tiden med sin familj var han en rask och förmögen gammal herre. Han uppnådde den för tiden ovanligt höga åldern av 91 år, enligt dottersonen till följd av sitt glada och jämna humör, sina ordentliga levnadsvanor och en till åldern anpassad flit och motion .
AMMANATI, Bartolomeo
Italian Mannerist Sculptor, 1511-1592 Italian sculptor and architect. He was a major figure in Italian art in the second and third quarters of the 16th century. His extensive travels in north and central Italy gave him an unequalled understanding of developments in architecture and sculpture in the era of Mannerism. His style was based inevitably on the example of Michelangelo but was modified by the suaver work of Jacopo Sansovino. In both sculpture and architecture Ammanati was a highly competent craftsman, and his masterpieces, the tombs of Marco Mantova Benavides and two members of the del Monte family, the Fountains of Juno and Neptune and the courtyard of the Palazzo Pitti, are among the finest works of the period.